Ett samtal Anastasios Soulis

Skådespelaren Anastasios Soulis är trots sina unga år väldigt erfaren.
Han har spelat mot storheter som Kjell Bergqvist, Loa Falkman, Mikael Persbrandt, Lena Endre, Marie Richardson och Robert Gustafsson för att nämna några.
Vår elev Peter Johansson möter honom en dag i mars.
  Anastasios och jag möts på Lilla Cafét på Södermalm. Han beställer en kopp te och vårt samtal börjar. ”Stasse” som han oftast kallas, är ett smeknamn som hans vänner Mange och Rickard myntade redan i grundskolan. Stasse föddes 1987 i Stockholm, hans pappa är från Grekland och hans mamma från Finland.
”Farsan flyttade hit med sina föräldrar på 70-talet då Sverige blomstrade och trivdes direkt. Han började studera på SFI i princip dagen efter han flyttade hit. Morsan kom 79 och jobbade under den sommaren på ”Hemmet för gamla” och flyttade hit sommaren efter. Mammas bästa vän och pappas bästa vän var ett par och de fixade ihop dom på en blinddejt”
Jag fortsätter med att berätta för Stasse att jag tänker använda hans IMDB-sida som ”ritning” för denna intervju. Det för vårt samtal mot vad sidan åtminstone hävdar är hans favoritfilmer. ”The Usual Suspects” och ”The Last Samurai” står på sidan som favoriterna.
”Jag håller de högt upp fortsatt men skulle även vilja lägga till ”Birdman” som jag tyckte var helt sagolik”
Stasse påpekar att han är nog lite partisk i sitt filmtittande. Skådespelet kan höja en dålig film säger han. Han nämner också att han har en ”skämslista”. Den listan består av filmer som han inte sett men borde ha sett. Jag frågar om han sett någon av de filmerna som blivit nominerade för Oscarsgalan i år (2018).
”Jag har inte sett någon av filmerna som blivit nominerade i år. Men jag pratar också om mer klassiska filmer såsom Braveheart. Den såg jag först förra sommaren”
Nästa punkt vi berör på IMDB är vilka skådespelare Stasse håller som sina favoriter. På listan läser vi namn som Kevin Spacey, Johnny Depp, Al Pacino och Tom Cruise.
”Jag vet faktiskt inte var Tom Cruise kom med på den listan. Han är väldigt bra men inte en av favoriterna. Jag kan med stolthet säga att jag inte skrivit min egna IMDB-sida”
Stasse bemöter direkt den eventuella känslostorm som säkerligen rörs upp i folk när de läser Kevin Spaceys namn på listan.
”Kevin Spacey är där men det sätts såklart i perspektiv efter det som kommit upp till ytan men det fråntar inte det han gjort yrkesmässigt. Om man bara kokar ner det till skådespeleri så är han trots allt en väldigt skicklig skådespelare. Förebild: nej. Favoritskådis: ja”
De namn som står på webben är från när Stasse var 16 år. Al Pacino var ett sånt namn som rycktes med under den tiden. Nya namn som han skulle lägga till på listan är Ryan Gosling. Stasse säger att Gosling inte verkar alltför upptagen av ”Method Acting”. Method acting är en form av skådespeleri vars främsta mål är att uppnå äkthet och närvaro på scenen. Att försöka iklä sig sin karaktärs skinn med enklare ord.
Några kända namn som använt sig av formen är bland annat Daniel Day-Lewis, Christian Bale och Adrien Brody.
Vi byter spår och jag lägger fram en teori om att varken Gosling eller DiCaprio har valt att bara leva på deras utseenden utan valt utmanande och intressanta roller.
Jag frågar Stasse om han upplevt att han fått roller baserat på sitt utseende.
”Nej, inte i Sverige har jag inte upplevt det. Jag har fått någon roll där killen ska vara vältränad. Enbart ”Pretty Boy-rollen” har jag inte blivit erbjuden. Jag har tack och lov inte blivit placerad i ett fack på det sättet”
Stasse nämner att han utöver svenska och engelska även talar finska och grekiska och att han gjort en roll där han skulle prata franska. Att han har god studieteknik och disciplin är därmed en slutsats vi kan dra. Han påpekar dock att han var väldigt skoltrött efter studenten.
Han studerade filmvetenskap på Stockholms Universitet men hade innan det bestämt sig att det var skådespelare han skulle bli.
Han har hunnit medverka i många filmer trots sin unga ålder. Jag ber honom kommentera filmerna efter ordningen på IMDB där den första filmen är ”Den bästa sommaren”.
”Det var väldigt speciellt. Kastades rätt in i lejonkulan med Kjelle (Kjell Bergqvist) och Uffe (Ulf Malmros). Första gången jag jobbade med vuxna och tyckte det var skitkul. Jag kunde inte haft en bättre början i branschen”
Kjell Bergqvist är en folkkär skådis och Stasse berättar hur det var att jobba med honom.
”Den mest professionella och lojala skådespelare jag jobbat med. Alltid i tid, alltid förberedd. En jävla hyvens karl men gör du honom orätt så kommer du åka på det”
Stasse fortsätter med att berätta att på set var Uffe den tuffa i egenskap som regissör och att Kjelle aldrig var tuff mot honom eller hans motspelerska Rebecca Scheja.
”Jag var tolv år när jag gjorde filmen men Uffe hade inga problem med att peka med hela handen. Men det är absolut inget jag hade något emot. Jag förstod det redan på den tiden. Han fick en att förstå vad det var som krävdes för att få vad han ville ha av mig. Jag kunde inte fått en bättre början som sagt”
Jag frågar Stasse hur det går till som barnskådis. Ifall föräldrarna är närvarande på set. Komiskt nog säger Stasse att de inte var där, utan åkte till Grekland på semester. På set finns det folk vars jobb är att ta hand om barnen som är med i filmen och han hade inga problem med att vara utan dom under inspelningen.
Vi fortsätter med nästa film: Hem ljuva hem. Stasse spelar ett barn vars pappa (Michael Nyqvist) misshandlar sin fru (Kristina Törnqvist) och sitt barn och en dag får de nog och utkräver hämnd på honom.
”Det var en jävligt tuff inspelning. Att som trettonåring spela ett misshandlat barn, det var tufft”
Stasse berättar att den framlidne Michael Nyqvist alltid förberedde honom inför tagningarna. Att han kommer at ta i under tagning men att han var en oerhört duktig skådespelare som fick honom att känna sig bekväm. Nästa film vi kommer till är ”Gryningsland” där Stasse bara var med i en scen. I scenen spelar han en pojke som ska försvara Shanti Rooney från att bli spöad av Mikael Persbrandt och Kim Bodnia.
”Alla älskar Alice” är nästa film på listan. Stasse berättar att det var första gången han jobbade med Lena Endre och Marie Richardson.
”Jag spelade Lenas son och skulle lära mig att paddla kanot för jag skulle kantra i en scen. Jag var 14 år och det jag tar med mig från inspelningen är att oavsett om du är sjuk så gör du jobbet.
Såvida du inte är magsjuk eller smittar. Men har du 39 grader och över kan du sjukskriva dig, är det under tar du Ipren och gör jobbet. Det fick jag lära mig den hårda vägen denna inspelning.
Alla var såklart måna om min hälsa och frågade mig om jag kunde fortsätta men jag hade bestämt mig. Jag körde på och ville visa de stora namnen att jag var tuff”
Stasse fortsätter med att berätta att han inte tillbringat många dagar i sjuksängen under sin karriär men under inspelningen av SVT:s serie ”Viva Hate” knäckte han ett revben.
Hans motspelare Tom Ljungman fick sig en mild hjärnskakning som tack för köpet. Han är noga med att påpeka att det inte är något groll mellan honom och Tom.
Vi fortsätter att röra oss vidare på Stasses IMDB och kommer fram till ”Det brinner”, en serie vi inte blir långvariga på men han säger att här träffade han Sofie Hamilton. En person som han även idag är god vän med. Han säger också att han tyckte det var kul att spela mot Loa Falkman.
2003 gjorde Stasse en film (Emma och Daniel – mötet) och här blir vi inte heller långvariga. De filmade uppe i Norrland och att det var en slitsam upplevelse då myggen terroriserade honom men att han älskade vyerna och att han fick filma en scen i en helikopter. Året efter gjorde han en film (Tre Solar), som blivit ”hyllad” som en Sveriges sämsta filmer genom tiderna. I filmen spelar han en pojke som är smittad av pesten. Han är döende och ber att bli dödad. Hans motspelerska Nathalie Minnevik krossar hans huvud med en sten.
”Att dö är väldigt kul. Jag har blivit dödad fler gånger. Det utmanande med att dö är att stå emot impulsen att göra det på ett sätt som många andra möjligtvis skulle spela det på. Jag har dött på flera olika sätt; stenad har jag blivit och skjuten två gånger. En gång med pistol och en gång med automatvapen”
Vi rör oss mot Stasses genombrott som han fick 2006 med filmen ”Underbara älskade” av Johan Brisinger men innan vi ger oss in på den stannar vi på en film (Livet enligt Rosa). Här hade han hade bara en scen i filmen, där han skulle ragga på en tjej i en bågskyttehall.
”Underbara älskade är bland det roligaste jag gjort. Filmen har ett tungt tema men det blev trots det en rolig inspelning. Solen sken varje dag på Orust. Vi var ett tight gäng och det kändes bra med Johan som då gjorde sin långfilmsdebut. Och han gjorde det som att han aldrig gjort något annat”
Stasse nämner återigen den framlidne Michael Nyqvist och vilken härlig person han var. Hur han gång efter annan fick honom att skratta under inspelning. Han nämner också att efter denna film bestämde han sig på allvar att det är skådespeleriet han ska ha som yrke. Underbara älskade cementerade det för Anastasios.
2007 spelade Stasse i ”Beck – det tysta skriket”. Där han spelade en karaktär med namnet ”Fabien Bronér”, som stal mobiltelefoner och skrev obsceniteter på folks skåp.
”Jag hade gjort min första tatuering och jag jämförde med Micke Persbrandt under inspelningen. Han kommenterade att han tyckte den var snygg och jag försökte spela oberörd”
Efter det tog Micke av sig tröjan och visade honom den myriad av tatueringar som pryder hans kropp. Han fortsätter med att säga att han är glad att ha varit en del av ”Beck- universumet”. Vi hoppar på ett annat stort universum inom svensk film som Stasse varit en del av. ”Johan Falk-filmerna” där han spelar karaktären Felix Rydell.
”Här kom jag in i en värld av stora män som tjugoåring. Jag var överlägset yngst och det var tuff och grabbig stämning. Framförallt bland statisterna. Personligen känner jag att jag gjorde en bättre insats som skurk i säsong två än i ett. Jag minns att min karaktär beskrevs som den äckligaste människan någonsin men så multiplicerar du det med tio. Publiken ska inte gilla dig, även om han har rätt”
Stasse säger att han är mest igenkänd för den rollen. Då många snubbar som han säger oftare vågar sig fram och kallar honom ”Felix”. Han säger också att han inte ville sluta spela Felix då men att han nu är nöjd med arbetet han gjorde. 2009 gjorde Stasse en film (Prinsessa) som han beskriver som en fin liten film som tyvärr inte fick den publik den förtjänade. Den spelade han in parallellt med första säsongen av Johan Falk.
Här blandar jag som intervjuare in mig själv i handlingarna och hoppar till den filmen som jag sett med Stasse.
”Studentfesten” från 2013 där han spelar en karaktär med namnet Rasmus som har kärleksbesvär. Han skrattar till när jag kommenterar det faktumet att det är den jag sett.
”Såklart, det är den alla har sett. Vi strävade efter att göra en amerikansk ”High School- historia” på svenska. Ambitionen var hela tiden att göra en film med högt tempo och många skämt, tyvärr blev nog filmen lite spretig. Filip (Berg), Henke (Henrik Lundström) och jag som hade de tre stora rollerna i filmen ville väldigt mycket med filmen men vi visste inte riktigt var vi var på väg med filmen och vi bidrog nog till spretigheten”
Även här gjorde Stasse sig vän med flera från set som han än idag är vän med. Vi hoppar förbi några småroller han gjort när vi kommer fram till ”Partaj” där han var med i sex avsnitt.
”Jag började med Partaj i en tuff period i mitt liv och sprang på två polare på krogen som frågade om jag ville komma in och testa. Det var något helt annorlunda än vad jag var van vid. Från drama till komedi och improvisation. Improvisation är dock något jag alltid tyckt om så jag hade väldigt kul på Partaj. Framförallt för att folket som jobbade där var så fina människor”
2015 kommer vi fram till filmen ”En underbar jävla jul” där Stasse spelar mot bland annat Robert Gustafsson, Maria Lundqvist och Helena Bergström som också står för regin.
”Det var väldigt kul att få spela mot Robert. Han har jag sett upp till i hela mitt liv så jag var lite nervös inför att träffa honom men det var väldigt kul att få mäta sig med honom. Våra karaktärer skulle inte tycka om varandra så vi pratade inte så mycket på set men på slutfesten berättade jag för att jag ser honom som en stor förebild”
Stasse berättar att det var en tuff inspelning med långa dagar. De spelade in i fem veckor (25 inspelningsdagar) men han säger att de hade behövt 35 inspelningsdagar och han är noga med att påpeka att filmen blev bra men att den kunde ha blivit perfekt om de fått ytterligare några dagar.
2016 kommer vi fram till TV-serien ”Gåsmamman” som Stasse håller som bland det roligaste han gjort tillsammans med ”Underbara älskade”.
”En stor fantastisk cast. Det är så många olika roller. Det är skev humor i serien trots att det är en gangsterserie. Jag tror till och med att det finns ett uttryck nu som kallas Gåsmamman- humor. Till och med i de grövsta ögonblicken finns det glimtar av humor som inte förtar det grova”’
Stasse öser beröm över Alexandra Rapaports (Sonja Ek i serien) barn och nämner att 15-årige ”Lillskiten” eller Edvin Ryding (Linus Ek i serien), som han heter är så oerhört duktig. Han säger också att manuset är fenomenalt och att regin av Richard Holm också håller toppklass. Han säger att Richard och Johan Brisinger är hans favoriter inom regin.
”Det är klyschigt men Underbara älskade och Gåsmamman är de två inspelningarna där jag verkligen fått familjekänsla. Jag tror det är de stora anledningarna till varför jag tycker de två är de bästa och roligaste projekten jag varit del av.
Vi börjar runda av och jag ber Stasse kommentera hans två kommande projekt. Det första projektet är den norska produktionen ”Lykkeland”, där han för första gången spelar amerikan. Serien utspelar sig på 70-talet och det är NRK (norsk public service) som ligger bakom.
Han säger att det är Norges största satsning någonsin och han har bara goda ord att säga om att jobba med våra grannar.
”In i Dimman” är en svensk film i regi av Anders Hazelius. Filmen kommer ut i hösten 2018. Stasse spelar huvudrollen med namnet Krill, en kille från en rikemansfamilj.
”Det är svårt att berätta storyn utan att ge iväg för mycket men Krill bor på en skärgårdsö med sin flickvän och en polare. De är rikemanskids och det enda de gör är att festa. Hösten är på väg och Krills flickvän och polare föreslår att de ska dra ifrån ön. Krill säger nej och bjuder istället in en gammal kompis som nu bor i London. Han var den mobbade killen på internatskolan men Krill bjuder in honom iallafall. Han kommer till ön med en ”weird” attityd, något är off med honom och då måste min karaktär ta itu med en massa skit från förr”
Han är hoppfull om att filmen ska få en bred ”release” och att den kommer göra rundorna på filmfestivaler. Min sista fråga till Stasse är vad han tycker om politisk korrekthet inom de kreativa fälten.
”Grundidén är nobel men utförandet har i vissa fall gått överstyr. Det verkar inte finnas någon gräns för vad som kan ses som stötande. Vad en kränkt person kan ställa till med. Sen är det skillnad på kränkt och kränkt. Om någon går och kallar en svart människa för n-ordet är det legit att bli kränkt över en sån sak för det är ett jävla påhopp. Men att skämta om nån kultur eller nåns sexualitet det ska vara okej. Men när och var är viktigt i dessa frågor. Det ska finnas en kontext. Sen finns det tid och plats för allt men allting ska kunna skämtas om”
Jag tackar Stasse för hans tid och vi skiljs åt på Ringvägen. Han säger att han är på väg till Elon men efter mitt samtal med honom och efter att ha jobbat med honom vill jag tro att han inom några år är på väg mot större mål och platser än Elon.
Share

Recommended Posts